Pastelzinhos de Frango e Queijo; Brasilianska knyten fyllda med kyckling och ost

Den brasilianska temaveckan har nu kommit till sitt slut. Men vi ska inte hänga läpp för det för jag har faktiskt sparat det bästa till sist; nämligen brasiliansk pastel! (eller rättare sagt pastelzinho som är benämningen på ett litet knyte till skillnad från pastel som är större).

En pastel är alltså ett större friterat degknyte fyllt med massa godheter. Det kan vara kött, ost, grönsaker, skaldjur eller t.o.m sötsaker (även om det inte hör till vanligheterna).

Pasteis (som det heter i plural) säljs som lunch, snacks, mellanmål, var som helst i landet och när som helst på dygnet, oftast från snabbmatsrestauranger, sk.pastelarias.

Knytena har ätits av brasilianarna de senaste hundra åren, och har förmodligen rötter i de kinesiska vårrullarna; en maträtt som kom till Brasilien via japanska immigranter som i början av 1900-talet sökte pengalyckan i landets restaurangbransch. Men då japansk mat var tämligen okänd öppnade många kinesiska restauranger istället. Detta kan förklara varför många pastelarias än idag ägs av kineser eller japaner.

Utvecklingen har gjort att pastel har en annan deg, form och att fyllningarna skiljer sig från vårrullarna. I övrigt är principen och tillagningssättet densamma.

Oftast bakas de i rektangulär form lika stora som ett vykort, men olika varianter och storlekar förekommer (pastelzinho är ett mindre degknyte stor nog för tre tuggor, ungefär).  Tanken är att man ska äta pasteis eller pastelzinhos med handen, och de serveras rykande varma tillsammans med ett glas caldo de cana (en otroligt söt dryck gjord på pressade sockerrör).

Här nedan kommer ett jättegott och enkelt recept på pastelzinhos med kycklingfärs och ost. Men var inte rädd för att på egen hand experimentera med både storlekar och fyllningar! Låt fantasin flöda! 😀

Ca 30 knyten

Fyllning:

• 500 g kycklingfärs
• 1/2 rödlök
• 1 vitlöksklyfta
• 1 1/2 st (150 g) grillad paprika (finns att köpa på burk)
• färsk koriander
• paprikapulver
• salt och peppar
• 200 g gouda-ost, grovriven
• smör till stekning

Finhacka lök och vitlök. Stek mjuka i stekpanna.

Hacka paprika i små bitar och fräs tillsammans med löken några minuter. Lägg allt på en tallrik och torka ur pannan med hushållspapper.

Stek kycklingfärsen i smör. Hacka sönder den ordentligt så att det inte finns några stora klumpar. När den nästan är färdigstekt salta, peppra och ha i paprikapulver. Fräs någon minut och häll på lök och paprika. Stek ihop och ställ åt sidan för att kallna.

Gör degen under tiden.

Pastel-deg:

• 450 g vetemjöl + ytterligare lite till bakbordet
• 1 msk bakpulver (obs! matsked, inte tesked)
• 1 tsk salt
• 15 g saltat smör, rumstemperatur
• 2 1/2 dl mjölk + ev ytterligare 1/2 – 1 msk beroende på degens konsistens
• 2 msk vatten
• 1 äggula

Häll mjöl i en bunke kopplad till hushålsassistent med degkrok. Sikta ner salt och bakpulver. Blanda noga.

Värm upp mjölk till ljummen temperatur. Vispa ner äggula, vatten och smör. Häll alltsammans över mjölet och knåda i maskin på låg hastighet 10 minuter.

Om degen är torr efter att ha knådats häll då i 1/2-1 msk mjölk (hellre att degen är lite, lite klibbig framför att den är för torr då man kommer att kavla den på mjölat bakbord).
Degen ska vara mjuk och smidig när den är klar. Låt vila 20 minuter.

Dela upp degen i 4 delar.

Kavla en del åt gången på lätt mjölat bakbord tills den är ett par mm tunn.

Stansa ut rundlar som mäter ca 10 cm i diameter. Ta bort överbliven deg mellan ringarna, men släng den inte då den kan knådas och kavlas ut på nytt.

Lägg lite ost och ca 1 msk färs i mitten av varje rundel.
Det är viktigt att du får en känsla för hur mycket fyllning du ska lägga i varje; överfylld pastel går lätt sönder och är svår att täppa till ordentligt, men en pastel med för lite fyllning är mest bara deg och inte så gott.

Förslut knytet genom att blötlägga kanten på halva degrundeln och dra över andra halvan. Tryck lätt med fingret och skapa sedan skåror med en gaffel.

Gör så med all deg, vilket borde ge ca 30 knyten.

Hetta upp olja till 180 grader. Fritera 3-4 st åt gången, ca 1-2 minuter på varje sida tills de fått fin gyllenbrun färg (ha koll på oljans temperatur, justera värmen på spisen om det behövs).
Låt droppa av på hushållspapper.

Serveras rykande varma!

Smaklig måltid!

 

 

Beijinho de coco- en liten kokoskyss

Namnet betyder ”liten kokoskyss” på portugisiska, och sötare kyss får man leta efter! 😉

Dessa små godbitar är härligt sega och omåttligt populära i Brasilien. De brukar vara med på de flesta dessertbord, och då framför allt på födelsedagskalas! Men man kan även dekorera tårtor med de.

Det kan vara lite knepigt att få till krämens rätta konsistens, så det är ingen dum ide att göra halva satsen första gången. Och kom ihåg är att använda en träslev och aldrig sluta röra i kastrullen (det bränns vid lätt).

Tidsåtgång: 1 1/2- 2 timmar

Ca 30 st

• 1 burk (ca 400 g) sötad kondenserad mjölk
• 15 g saltat smör
• 40 g kokosflingor
• ca 1 dl kokosflingor till att rulla bollarna i
• en nypa salt
• ca 30 st småformar
• ca 30 st hela nejlikor
• smör till att smörja bunke

Smöra en bunke och ställ åt sidan.

Häll mjölk, smör och salt i en tjockbottnad kastrull. Koka upp och sänk sedan värmen till medel. Låt småputtra ca 15-20 minuter. Tänk på att röra runt hela tiden!
Häll i kokosflingor när blandningen börjar tjockna.
(Blandningen är klar när man tiltar kastrullen och krämen släpper från kastrullbottnen och allting rör sig som en massa åt sidan. Om krämen klibbar fast i kastrullbottnen då skall den kokas lite längre.
Om krämen kokats för kort tid kommer den runda formen inte att hålla utan rinna ut. Men kokar man krämen för länge kommer bollarna att bli stenhårda när de stelnat, vilket absolut inte är önskvärt!).

Här börjar krämen släppa kastrullens botten, vilket betyder att den snart är färdigkokt. 

Nu är den klar. Häll i kokos och rör runt. 

Låt blandningen svalna lite och häll den sedan i den smörade bunken. Låt stå i rumstemperatur tills krämen stelnat, ca 1 timme.

Rulla krämen till ca 30 st små bollar.
Om du tycker att smeten fastnar på händerna kan du smörja in de i lite smör eller olja.

Rulla de i kokosflingor och lägg de i små formar. Tryck ner en nejlika i varje. Denna skall dock inte ätas utan plockas bort innan bollen åker in i munnen. 🙂

 

 

Lite kort om kondenserad mjölk

Eftersom det för tillfället råder Brasilientema på bloggen så passar det bra med en liten berättelse om kondenserad mjölk. För brasilianarna älskar verkligen den här produkten! De använder det i tid och otid 😉 Men jag kan förstå varför- det finns otroligt mycket gott man kan göra med det.

Men vad är då kondenserad mjölk?

Jo, det är vanlig komjölk som hettas upp vilket leder till att 75% av vattnet avdunstar. Resultatet blir en beige, krämig vätska. Oftast lägger man till nästan lika mycket socker för att få sötad kondenserad mjölk med mycket lång hållbarhet (sockret gör att man inte ens behöver sterilisera produkten).

Vi har amerikanen Gail Borden att tacka för uppfinningen. Han levde på 1800-talet, en tid då mjölk var en färskvara och svår att transportera längre sträckor. Många blev dessutom sjuka då det inte förekom något annat än opastöriserad mjölk.

Gail Borden fick idén till den kondenserade mjölken under en transatlantisk färd år 1852. Korna ombord var sjösjuka vilket gjorde att mjölkproduktion uteblev. Ett spädbarn ombord på skeppet avled tragiskt till följd av svält. Detta fick Gail Borden att börja tänka ut ett sätt att kunna få längre hållbarhet på mjölken och därmed kunna transportera den.
Två år senare, 1854, lyckades han kondensera mjölk som höll 3 dagar. 1856 fick han patent på sin produkt, och i samband med det lade han till socker för att få mjölken att hålla ännu längre.
Borden måhända fick sitt patent 1854, men det var inte förrän 1892 som en man vid namn John Meyenberg lyckades konservera osötad kondenserad mjölk.

Den tidens största beställare av kondenserad mjölk var den amerikanska staten som gav det till sina soldater under amerikanska inbördeskriget. Redan då började man lägga till vissa tillsatser, som t.ex. D-vitamin (vilket förekommer än idag).

Ordet spred sig och snart blev kondenserad mjölk väldigt populärt. Många tillverkare dök upp och fabriker gick varma för att producera mjölken. Men det dröjde inte länge innan det fanns fler säljare än köpare vilket resulterade i att många tillverkare fick lägga ner i början på 1900-talet.

Nuförtiden använts produkten över hela världen, och många länder har traditionella desserter och bakverk med kondenserad mjölk som huvudingrediens. Eftersom jag är ett stort fan av kondenserad mjölk kommer recept på några av dessa att dyka upp på bloggen framöver! 😉

Dulce de leche är sötad kondenserad mjölk som har fått koka i oöppnad konserv under 2-3 timmar. Resultatet blir en mörkbrun, tjock kolakräm. Supergott!
Nuförtiden finns denna produkt att köpa färdig så man slipper koka själv. Det finns t.o.m färdig dulce de leche med choklad. Mmmmm. 🙂

 

 

Vatapá: Brasiliansk fisk- och räkgryta

Den här smakrika rätten kommer från Bahia; ett län beläget vid Brasiliens östkust. Det var här som den första europén, Pedro Álvares Cabral från Portugal, satte foten på 1500-talet och utnämnde landet som Portugisisk koloni.
Européerna försökte förslava urbefolkningen men när detta visade sig svårare än vad de först trodde började de istället att hämta människor från Afrika. 
Portugiserna, Brasilianarna och Afrikanerna gifte sig ofta med varandra, varför det skapades nya traditioner, inte minst inom matlagning.

Vatapá är på Yoruba (ett afrikanskt språk) och betyder ”en kryddstark skaldjurskräm”. Men maträtten hittas inte i Afrika vilket gör att man tror att den utvecklades i Brasilien.

Det finns många variationer men vissa ingredienser är ett måste: torrt bröd, kokosnötsmjölk, palmolja, hackade nötter och torkade räkor bör alltid ingå.

Maträtten kan göras tjock i konsistensen, nästan som en kräm, eller lite lösare och ”såsigare”.

Jag har för enkelhetens skull valt att försvenska min version av Vatapá, bl.a genom att ersätta de torkade räkorna med skaldjursbuljong och utesluta palmoljan helt.
Jag har även hoppat över att använda bröd då jag tycker om en såsigare konsistens. Men vill man göra maträtten lite tjockare kan man enkelt ha i lite ströbröd och låta det koka med mot slutet.

ca 5 portioner

Tidsåtgång: 1 timme 30 minuter

• 2 schalottenlökar
• 2-3 vitlöksklyftor
• 2 konserver kokosnötsmjölk
• några cm färsk ingefära, efter smak
• 150 g naturella cashewnötter
• 150 g mandel, skållad
• 4 msk skaldjursfond (finns att köpa på flaska från Touch of Taste)
• 450 g vitfisk (jag valde torskrygg)
• 1 kg räkor med skal (eller ca 500 g utan skal)
• limesaft, efter smak
• ev lite gurkmeja för färgens skull
• chilipulver
• färsk koriander
• ev några msk ströbröd om man vill ha tjockare konsistens
• salt och peppar
• kokat risk

Finhacka lök och vitlök. Stek mjuk i lite smör.

Finhacka nötterna och låt steka med löken tills de blivit lite rostade.

Häll i kokosmjölk, skaldjursfond, riven ingefära, chilipulver, salt och peppar och låt alltsammans koka tills såsen tjocknat något och nötterna blivit mjuka, ca 15-20 minuter.

Skala räkor under tiden och lägg åt sidan.

Dela fisken i större bitar och låt sjuda ca 12 minuter tills den är genomkokt. Hacka koriander och blanda i. Häll ev i lite gurkmeja om du vill ha en gulare färg på grytan.

Blanda i räkor precis i slutet. Serveras tillsammans med ris.

Smaklig måltid! 😀

Salpicão- Brasiliansk kycklingsallad

För er som inte känns till denna rätt sedan innan; låt mig presentera Salpicão!
Detta är Brasiliens motsvarighet till USAs Waldorf salad; båda är gjorda på äpplen och med majonnäsbaserade dressingar, och båda serveras som förrätter eller lättare luncher (i Brasilien serveras salladen även som en del av buffébordet). Men där går likheterna isär.
Salpicão är lite mer matig då den dessutom innehåller kyckling och supertunna, krispiga pommes frites. Jättegott!

Det förekommer olika varianter på rätten, men för att salladen ska få kallas Salpicão måste den innehålla äpplen, russin, kyckling och majonnäs. Därefter kan man lägga till lite vad man tycker är gott. Vanligen serverar man salladen med dessa typiska pommes frites, men vill man så kan man byta ut potatisen mot croissant, bröd eller salladsblad.

Hoppas att det ska smaka!

Tidsåtgång: 1- 1 1/2 timme

2-3 personer

• 1 stort kycklingbröst
• 2 medelstora potatisar
• 1 stor morot
• 1 granny smith-äpple
• 90 g frysta ärtor
• 70 g frysta majskorn
• 30 g russin
• 25 g majonnäs
• 110 g gräddfil eller crème fraîche
• en bit rödlök
• färsk persilja
• smör till stekning
• olja till fritering
• salt och peppar

Skär kycklingen i skivor, salta och peppra och stek i smör. Lägg åt sidan.

Skala moroten och grovriv den. Skala äpplet och skär i småbitar. Finhacka lök och persilja. Lägg allt i en stor salladsskål tillsammans med ärtor, majs och russin. Ställ kallt (men inte för kallt så att ärtorna och majsen kan tina) och gör pommes fritesen under tiden.

Skala potatisen och skär de i tunna, tunna stavar (julienne).

Hetta upp olja till 180 grader och fritera pommes fritesen i omgångar (lägg inte i allt på en gång för det blir ojämnt friterat och de klumpar fast i varandra).

Ta upp pommes fritesen med hålslev och låt rinna av på hushållspapper. Ställ åt sidan till garnering.

Häll i majonnäs och gräddfil i salladen. Skär kycklingen i mindre bitar och lägg i. Blanda runt, salta och peppra om det skulle behövas.

Lägg upp sallad på tallrik och garnera med pommes frites.

Smaklig måltid!

 

 

Brasiliansk mousse de Maracuja (passionsfruktsmousse)

För oss som älskar passionsfrukt är detta rena himmelriket! En lenare, krämigare mousse får man leta efter. Och dessutom superenkelt att göra!

Den här desserten serveras överallt i Brasilien, och är i det närmaste landets nationaldessert.

Recepten kan variera lite och moussen görs egentligen med något som heter crème de leite (en form av mjölkkräm). Denna produkt kan dock vara svår att få tag på här i Sverige så jag har ersatt den med vanlig vispgrädde.

Moussen håller någon dag övertäckt med plastfolie i kylskåp. Men helst ska den ätas samma dag den görs.

Mums! 😀

Tidsåtgång: 20 minuter + tid för kylning minst 2 timmar

8 portioner

• 155 g urgröpt passionsfrukt (ca 9-10 frukter)
• 5 dl vispgrädde
• 1 tsk vaniljsocker
• 1-2 nypor salt
• 2 tsk saft från citron (ca 1/2 st)
• 1 burk (ca 400 g) sötad kondenserad mjölk
• 2-3 passionsfrukter för dekoration

Dela passionsfrukterna och gröp ur innehållet med en tesked.

Sila frukten genom finmaskig sil, pressa försiktigt med slickepott på kärnorna för att få loss fruktköttet (skrapa under silen också).

Rör ner kondenserad mjölk i passionsfrukten. Häll i 1-2 nypor salt, vaniljsocker och citronsaft. Blanda noga.

Vispa grädden hårt. Häll 1/3 av grädden över passionsfrukten. Rör försiktigt med slickepott. Häll sedan blandningen över resterande vispad grädde och blanda försiktigt utan att slå ur luften ur grädden. Blanda noga så att det inte finns vita strimmor av grädde kvar.

Häll i 8 st portionsglas, täck med plastfolie och ställ i kylskåp, minst 2-3 timmar.

Dekorera med passionsfrukt precis innan servering! 🙂

 

Pão de queijo- Brasilianska ostbröd

Här har vi några spännande småbröd! 😀 Jag blev själv överraskad första gången jag smakade dessa små bollar; de är ordentligt krispiga på utsidan och väldigt mjuka, lite kladdiga och trådiga på insidan. Supergoda! Dessutom är det alltid roligt att prova på nya saker, eller hur?! 😉

Bröden görs på tapiokamjöl, som är ett naturligt glutenfritt mjöl. Detta utvinns ur den sydamerikanska rotfrukten Maniok (kan även heta Yuccarot, Casabe, Arrowrot eller Cassava).

Roten har ett brunt skal och är vit inuti. Den rankas som ett av världens viktigaste matvaror då den fungerar som baslivsmedel för en stor del av jordens befolkning och fyller samma användningsområden som potatis.

Den har odlats i Mexiko, Västindien och Brasilien under minst 5000 år. Roten fick spridning till Västafrika under 1500-talet genom portugisiska upptäcktsresanden. På 1700-talet kom den till Sri Lanka och under 1800-talet fördes den vidare till Indonesien.

Den kan malas till mjöl eller gryn och kallas då tapioka, fettsnål och rik på mineraler.

Tapiokamjöls säljs lite varstans. Jag hittade mitt på ICA Maxi (vid de glutenfria produkterna), men jag kan tänka mig att det finns i de flesta välsorterade butiker. Pris: ca 20 kr för drygt 400 g.

Happy baking! 🙂

Tidsåtgång: 1- 1 1/2 timme

Ugn: 200 grader, varmluftsfunktion. Gräddningsid: ca 20-25 minuter

24 st småbröd

• 2 1/2 dl mjölk 3,5%
• 175 g saltat smör
• 300 g tapiokamjöl
• 2 st stora ägg
• 100 g parmesanost, finriven

Smält smöret i en ganska stor kastrull. Häll på mjölken och låt koka upp.

Häll över mjölet och vispa kraftigt med en ballongvisp (nu är det viktigt med stor kastrull).

Låt svalna något och häll sedan smeten i en bunke kopplad till hushållsassistent med visp. Vispa tills smeten är sval (smeten kommer nu att vara lite gummiaktig, trådigt och smöret sipprar ur, se bild nedan).

Häll i ägg ett åt gången, vänta med det andra tills första ägget är helt ivispat. Vispa  på medelhastighet tills smeten är glansigt, mjukt, välblandat och kletigt.

Vispa i riven parmesanost.

Täck två plåtar med bakplåtspapper och klicka ut 24 st lika stora bollar med några cm mellanrum (bröden kommer att växa något under gräddning). Jämna till bollar med fuktade fingrar.

Ta ut när de fått färg och är gyllenbruna. Låt svalna på plåten.

Bröden äts nybakade, helst medan de fortfarande är varma (de blir hårda när de kallnat).

 

OS i Rio..

… och vad passar då bättre än att äta fantastiskt god brasiliansk mat?!
Håll utkik på bloggen de nästkommande dagarna då det kommer att dyka upp både spännande och goda brasilianska recept! 😀

Krämig potatissallad med dill, purjo och gräddfil

Potatissalladen har en längre historia än vad man kan tro; det hela började med att spanska upptäcktsresande tog med sig potatisen från Sydamerika hem till Spanien någon gång under 1500-1600 talet. Där började man experimentera med den nya matvaran och man brukade ofta koka potatisen i vin eller vinäger tillsammans med kryddor.

Den typ av potatissallad som innehåller majonnäs, yoghurt eller crème fraîche kommer ursprungligen från norra Tyskland och serveras vanligen kall, medan potatissallad från södra Tyskland innehåller vinäger, olja och senap och äts ljummen eller varm.

Potatissalladen förekommer i många olika länder, var och en med sin version;

• I USA brukar man lägga i crème fraîche, gräddfil eller majonnäs, tillsammans med bl.a senap, inlagd gurka, lök, paprika och hårdkokt ägg. Salladen serveras kall eller rumstempererad.
• i Italien äter man potatissallad gjord med olivolja, vinäger, vitlök, persilja och chilipeppar.
• På Sicilien görs den på bönor och rödlök.
• I Polen lägger man i picklade grönsaker, lök, majonnäs och vinäger. Ibland lägger man även i saltad sill.

Nedan följer det recept som jag brukar göra och som är ett hopkok av olika länders potatissallads-traditioner!

Smaklig måltid! 🙂

8-10 personer

• 2 kg potatis
• 70 g purjolök
• 1/4 kruka gräslök
• 1/4 kruka dill
• 1/2 msk rödvinsvinäger
• 350 g gräddfil
• 60 g majonnäs
• färsk riven muskotnöt (efter smak)
• salt
• vitpeppar

Skala och koka potatisen mjuka i saltat vatten. Häll av vattnet, låt ånga av och sedan kallna i kylskåp (om du skär i fortfarande varm potatis kommer den att smula sönder, så det är viktigt att potatisen är helt kall).

Skär potatisen i bitar, skiva purjolöken tunt och hacka dillen.

Blanda majonnäs, gräddfil, rödvinsvinäger, salt, peppar och riven muskot. Häll över potatisen tillsammans med dill och purjolök. Blanda runt ordentligt (men försiktigt så att inte potatisen går sönder).

Salladen är godast samma dag, men det går bra att förvara den övertäckt i kylen till dagen efter. Om man gör det kan man behöva ringa över lite olja då potatisen suger åt sig vätskan och salladen kan upplevas lite torrare.

Pappa Johannes makaronipudding

Jag lagade inte särskilt mycket mat då jag träffade min man. Och bakade gjorde jag aldrig, hade inte det intresset på den tiden. Så i början var det han som stod för matlagningen (även om kvarterets thai-ställe gjorde ett ypperligt jobb med att mätta våra magar mestadelen av tiden! 😉 ).

En av de rätter han gjorde bäst var just makaronipudding och jag var lika imponerad varje gång jag åt den. Hans paradrätt! Men i takt med att åren gick så blev det ombytta roller på matfronten, och numera är det jag som lagar makaronipudding till honom. 🙂

Om min makaronipudding smakar lika bra som hans vet jag inte, men god är den i alla fall!

Hoppas att det ska smaka!

Till ca 6 personer

Tidsåtgång: 1 – 1 1/2 timme

Ugn: 200 grader

Tillagningstid: ca 30 minuter täckt med aluminiumfolie, därefter ytterligare 10 minuter utan folie

• 6 dl makaroner
• 1 gul lök
• 500 g falukorv
• 1 pkt (140 g) bacon
• 1 msk tomatpuré
• oregano, torkad
• 140 g västerbottenost, grovriven
• svartpeppar (ev även lite salt)
• smör att steka i
• 4 stora ägg
• 4 dl vispgrädde
• 2 dl mjölk

Smöra en stor ugnsfast form.

Koka makaronerna enligt anvisning på förpackningen. Häll av vattnet och ringla över lite smör eller olja så att de inte klibbar fast i varandra. Rör runt och ställ åt sidan.

Hacka löken fint och stek mjuk i lite smör. Ställt åt sidan.

Tärna falukorven i små bitar. Finhacka baconet. Stek falukorv i en urtorkad stekpanna (det får inte finnas kvar några lökbitar som kan brännas vid). När korven börjar få färg krydda med svartpeppar och släng i baconet.
Stek ihop tills baconet är genomstekt och falukorven fått bra stekyta.

Häll över lök, oregano och tomatpuré och rör runt någon minut. Smaka av.

Blanda makaroner och falukorv. Rör runt så att allt är jämt blandat.

Gör äggstanningen: vispa äggen lätt. Vispa ihop tillsammans med mjölk och vispgrädde.

Lägg i hälften av falukorven, jämna till och strö över knappt hälften av osten.

Häll över resterande mängd falukorv och häll över äggstanningen. Strö över osten och täck med aluminiumfolie (för att inte puddingen ska torka ut).

Tillaga i mitten av ugnen ca 30 minuter, tills äggstanningen hårdnat.
Ta bort aluminiumfolien och kör den i ytterligare 10 minuter, tills den fått fin färg (sätt ev på grillfunktionen på ugnen).

Servera rykande het! 🙂